Julmys

Kan man få nog av julmusik?!?!
Inte jag i alla fall!!! Älskar att sjunga och lyssna!!!!
Och Sissel är ju helt otroligt på att sjunga =))

I år blir det nyhetsankaret Lisbeth Åkerman som ska tända ljuset i tv'n strax innan kl 15 och Kalle Anka!!!



Svt.se har intervjuat henne. Du kan läsa intervjun här.

Vilken julvärd är den du tycker har varit bäst?!?
Jag lutar helt klart åt Arne Weise!!!

Fick ett tips idag om att skriva om pepparkakor!!!

 

Vad gillar du bäst? Pepparkakor eller degen som den är?!? Jag gillar pepparkaka och gärna en bit grönmögelost på!!! =)

Pepparkakor är en sorts tunna, spröda kakor som får sin kryddiga smak av bland annat ingefära och kryddnejlikor. Tidigare var peppar en ingrediens i pepparkakor, dock inte längre. Pepparkakor förknippas med julen, men äts egentligen året om.

 

Första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige daterar sig till 1300-talet, när nerskrivna kostnader för inköp av råvaror tydligt anger att man bakade pepparkakor till bröllopet mellan kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur, men ännu på 1500-talet importerades pepparkakor, Gustav Vasa skriver till Germund Svensson om ett skepp som förlist vid södra Öland och blivit helt sönderslaget så att dess last, bl a pepparkakor blivit fördärvat. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor, och såldes som medicin för diverse åkommor på apoteken. Unionskungen Hans ordinerades pepparkakor mot sitt dåliga humör av sin doktor, och fortfarande lever myten att man blir snäll av dem.

 

Julpepparkakorna brukar vara formade som hjärtan, stjärnor och andra jul-attribut. Ofta formas de också som människor och olika djur, och pepparkaksgubben har i sig kommit att få sin egen plats i populärkulturen.

 

Pepparkakans historia lär vara mycket lång, och läser man vilka ingredienser som ingick i medeltidens pepparkaka är det inte mycket som skiljer den från nutidens. De smakade nog ganska lika. Viktiga kryddor i pepparkakor är kryddnejlikor, ingefära, pomeransskal och kanel. Som jäsningsmedel brukar bikarbonat användas och som sötningsmedel sirap och strösocker.

 

Lagom till julen 2002 kom larm om höga halter av det giftiga och misstänkt cancerframkallande ämnet akrylamid i de pepparkakor som salufördes i handeln.

 

Källa: Wikipedia

Jag har letat och letat och letat men nu har jag äntligen hittat den!
Julsången som jag vill ta upp på mina sånglektioner!

Som ni kanske har läst i min andra blogg så tar jag sånglektioner och just nu så går det jättebra på dom!!
Det är ju snart jul och då vill jag gärna sjunga en eller några julsånger (i alla fall om man är så jultokig som jag e!).

Den jag har hittat text och noter på är:

En julsaga är en av Charles Dickens mest kända och populära verk och skrevs för att betala av en skuld. En julsaga kom ut första gången 1843.

Handling

Berättelsen handlar om gamle Ebenezer Scrooge som bor ensam i ett stort dystert hus, en gång ägt av hans nu döde kompanjon Jacob Marley. Han är en sur, snål och vresig man som driver en lånefirma med hjälp av bokhållaren Bob Cratchit.

 

En kväll får han besök av Marleys vålnad, som kommer för att varna honom. Scrooge kan gå miste om allt det goda julen har att ge, så för hans räddning ska det komma tre andar och leda honom genom natten mellan julafton och juldagen.

 

Vid midnatt kommer den första anden, "Förgångna Julars Ande". Den leder honom genom de jular han redan varit med om. Då minns han att han var mycket ensam som liten.

 

Scrooges möte med nästa spöke, "Nuvarande Julens Ande", ger honom ytterligare tankeställare. Anden leder honom till många fattiga människor, och visar honom hur bra han själv har det. En av dem är hans anställde, bokhållaren Bob Cratchit. Där är det frid och fröjd. Alla är glada, till och med Bobs son, lille Tim, som är svårt sjuk.

 

"Ande, kommer lille Tim få leva?" frågar Scrooge.

"Jag ser en tom pall i spisehörnan, och en krycka utan ägare, om dessa skuggor bestå, kommer pojken att dö", svarar anden och tillägger: "men låt honom få dö då, då minskar ju överbefolkningen!" till Scrooge, som tidigare hade sagt samma ord till två välgörararbetare angående fattiga. De orden ger Scrooge dåligt samvete.

Den tredje vålnaden, "Kommande Julars Ande", visar Scrooge framtiden, eller hur framtiden kanske kommer att se ut om inte Scrooge bättrar sig. Hans kropp blir lämnad och inte saknad av någon. Detta skrämmer Scrooge, och när de går till kyrkogården och Scrooge ser sitt eget namn på en gravsten som för länge sedan blivit glömd, börjar han be och böna för sin räddning.

 

Scrooge vaknar ur vad som verkar ha varit en dröm, överlycklig över att fortfarande ha fått en chans att bättra sig, och börjar genast ställa allt till rätta.

 

Versioner

En julsaga har kommit ut i många olika versioner:

- Mupparnas julsaga (1992)

- A Christmas Carol (1938)

- A Christmas Carol (1999)

- Scrooged (1988)

- En julsaga (premiär november 2009)

Har precis köpt Amelia Jul!! Känner inspirationen kommer smygande....

Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse är ett bakverk som är starkt förknippad med Luciahelgen. Lussekatter är en form av vetebullar med en starkt gul färg som kommer av saffran.

Begreppet Lussekatt hade från början inget att göra med Lucia, utan ska etymologiskt härledas till Lucifer, alltså djävulen. Det var i Tyskland på 1600-talet som seden med lussekatt kom till. Djävulen, i kattens skepnad, gav barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. För att hålla den ljuskygge djävulen borta färgades lussebullarna med den gula saffranskryddan. De ljusa bullarna ansågs skrämma bort Lusse, alltså Lucifer.

I slutet av 1600-talet kom lussekatten till Sverige och mälardalslandskapen där de mer välbärgade bakade och åt dem. Först på 1800-talet, när man i Sverige började fira Lucia, spreds lussekatten över hela landet och fick den folkliga koppling den numera har.

 

Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former. Den vanligaste formen, den så kallade julgalten, är formad som ett 'S' där ändarna rullats ihop var för sig och ett russin placerats i mitten på vardera ihoprullning. Det är också vanligt att arrangera två sådana 'S', antingen korslagt eller bredvid varandra. Denna typen av lussekatt brukar kallas gullvagn, julvagn eller julkors. Ett lindebarn är en bulle formad genom att en utrullad sträng deg vikts och ändarna virats om varandra till en liggande spiral. Det förekommer även större varianter, såsom prästens hår och såkaka. De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.

 

Lussekatter garneras typiskt med russin, men det förekommer även pärlsocker som garnering

 

Karl-Bertil Jonssons julafton är en berättelse skriven av Tage Danielsson. 1975 gjordes en film, tecknad av Per Åhlin. Filmen visas varje julafton på SVT.

Handling
Den fjortonårige Karl-Bertil, som är en stor beundrare av Robin Hood, tar på sig sin fars något för stora tomtekläder och delar ut rika människors julklappar i slumkvarteren. Dessa gåvor är paket som han har smusslat undan under sitt feriearbete på postens paketavdelning, och vilkas adressaters inkomster han kontrollerat i taxeringskalendern. Hans far, som är varuhuschef, blir upprörd över sonens brottsliga tilltag, men det visar sig att de rika som berövats sina julpaket mest är glada över att slippa dem.

Roller

Karl-Bertil Jonsson
Den rödhårige och fräknige Karl-Bertil är en stor beundrare av Robin Hood och arbetar extra på posten.

Tyko Jonsson
Varuhusdirektör Tyko Jonsson är Karl-Bertils far. Tyko är stor och tjock och har rödbrusig ansiktsfärg. Han är inte bara chef för sitt varuhus utan också uppenbart för sin familj där arbetsuppgifterna är fördelade enligt en traditionell patriarkalisk könsrollsmodell. Han har god inkomst och finns med i taxeringskalendern på listan över de högavlönade personer av vilkas julklappar Karl-Bertil tar för att ge till de fattiga. För sina goda inkomster måste han arbeta hårt och hemma blir han uppassad av sin hustru, barnens ömma moder. I sin uppfostringsstil är han hård men försöker även vara rättvis. När Karl-Bertils brott uppdagas låter Tyko honom inte komma undan men utsätter även sig själv för det pinsamma som ligger i att besöka alla stöldoffren och låta sonen tala om den hemska sanningen för dem. På det viset får han också uppleva sonens rehabilitering när ingen av de bestulna är ledsen över det inträffade utan snarast glad för att ha sluppit allehanda meningslösa julklappar.

 

Byrådirektör H.K. Bergdahl

H.K. Bergdahl berövas en tändstickstavla föreställande Bodens fästning. Utbrast den bevingade frasen "Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades! -Vill du ha ett fikon?"

Tomten

 

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

 

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

 

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

 

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

 

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

 

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

 

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

 

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

 

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

 

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.



Tomten (Midvinternattens köld är hård) är en dikt av svensken Viktor Rydberg (1828-1895). Den publicerades ursprungligen i Ny Illustrerad Tidning 1881. Under en till det yttre idyllisk form ställer dikten den grundläggande metafysiska frågan om människolivets mål och mening, en svårbesvarbar "gåta" som diktens huvudperson, en tomte, funderar över.

Surfade runt lite. Hittade en julgransprydnad som är gjord av cd-skiva (kolla här). Den är jäkligt fräck!!! Men jag tror inte att jag skulle vilja ha den i min julgran. Jag är väldigt traditionsbunden vad gäller detta. Det ska vara röda kulor i granen, silverlametta och en stjärna i toppen. Givetvis även en ljusslinga! Men absolut inte mer!!! Och ffa inga konstiga färger eller så.... Hur ser din julgran ut??? Skriv en kommentar och berätta!!

I helgen har jag testat både ICA's julmust och Marabou Vinter.

Jag tycker att julmusten får ett helt ok-betyg. Det finns ju dock inget som går upp emot Apotekarnes julmust.... =)))



Chokladen däremot smakar lite konstigt. Det är kryddat med kardemumma, peppar, ingefära, kanel och vanilj. Smakar väldigt likt pepparkaka och om jag vill ha det så äter jag... ja, just det pepparkaka!!! =)

Staffan Stalledräng är en engelsk och nordisk version av myten om martyren Sankt Stefan. Enligt legenden var Staffan Herodes den stores stallknekt.

 

I Sverige är figuren framförallt känd från en omtyckt svensk julsång, men har rötter i betydligt äldre folkliga vanor än det Luciafirande där dagens svensk möter visan. I visan är Staffan en stalledräng som ser den stjärna som visar att Jesusbarnet fötts, men sammanhanget där visan sjungs har allt annat än kristna förtecken.

 

Den kanoniska figuren bakom Staffan stalledräng är Sankt Stefan som enligt Apostlagärningarna stenades omkring år 35 e kr, det vill säga strax efter Jesu död. Han blev därmed den första kristne martyren.

 

Enligt en tradition såg Sankt Stefan Betlehemsstjärnan och skyndade därefter till Herodes och proklamerade att judarnas nye konung var född. Herodes svarade att det vore lika omöjligt som att den stekta tupp han just hade blivit serverad skulle resa sig upp och gala. Så snart detta var sagt lär tuppen ha gjort just detta, och dessutom i galandet yttrat orden Christus natus est, "Kristus är född". På grund av detta lät Herodes stena Staffan. Vissa versioner av Staffansvisan handlar om denna händelse.

 

Att Herodes beordrade stenandet av Sankt Stefan före år 35 är alltså en avvikelse från den ursprungliga berättelsen, eftersom Herodes inte levde år 35, och är liksom tuppundret knuten till andra personer.

 

Staffansvisorna och Staffansskedet har också knutits till den helige Staffan eller Stenfinn, Hälsinglands skyddshelgon, men det stämmer inte med legenden om hästar, stalldräng med mera.

Staffansvisan, Sankte Staffan eller Staffan var en stalledräng är en välkänd svenskspråkig luciasång, som oftast framförs av stjärngossarna i ett luciatåg. Omkvädet sjungs då av hela Luciatåget. Ursprungligen hörde dock Staffansvisorna inte hemma vid Lucia, utan vid en annan högtid, nämligen på Annandag jul, Sankt Stefans dag (Staffansdagen), med Staffansritt och andra seder kring Staffan stalledräng. Det finns många versioner av sången, från olika delar av Sverige. Den vanligaste melodin är från Västergötland.

 

Balladen sjöngs allmänt i både Sverige och Finland av unga män eller pojkar som ungefär vid jultid gick runt till olika gårdar och tiggde förnödenheter; se staffansgång. Dessa staffansvisor är i grunden samma som idag - Sankte Staffan och hans hästar - men texten fortsatte i regel med mer lokalt anknytna verser om värdparets vackra döttrar eller mer hotfulla varianter om att de kommer att slå ut alla fönster om de inte bjuds på en sup.

 

Källa: Wikipedia

Den 13 december firar vi Lucia.

Sankta Lucia var skyddshelgon för Syracusa och dog på 300-talet.

Från medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och det festades natten lång. Enligt den julianska kalendern, som i Sverige och Finland gällde fram till 1753, var lucianatten årets längsta natt, då man ansåg att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken. Årets längsta natt var detsamma som midvinter och fungerade som motsvarighet till midsommaren. Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden, besvärjades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden runt den 13:e december ursprungligen härstammar.Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna.

Vintersolståndet var länge i folktron en farlig natt, då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig (jämför lussevaka). Vintersolståndet var alltså mörkrets natt, men också inledningen på julen. Grisen skulle vara slaktad den 13:e december, och inte allt för mycket arbete skulle återstå innan jul. Under 1500- och 1600-talen inträffade vintersolståndet/midvinter den 13 december. Genom förskjutningen vid införandet av den gregorianska kalendern blev lucianatten inte längre årets längsta natt utan vintersolståndet/midvinter inträffar nu i stället 21:a eller 22:a december.

 

Men i folktron levde 13 december kvar som som årets längsta natt, då man skulle hålla sig inomhus, stanna uppe och vaka, kanske (om man var ung) gå sång- och tiggarrundor i de kringliggande gårdarna, och då ljus och mörker hade en särskild betydelse. Traditionen att fira ljus och mörker vid midvintertid levde alltså vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle.

 

Seden att gå runt bland hus i grannskapet är ett arv från äldre tiders "staffanssjungning", som förekom både på landet och i städerna, där djäknar, men även den vanliga yngre landsortsbefolkningen, gick mellan husen för att samla in pengar. (Det har hävdats att den traditionen ursprungligen kommer från Skara där eleverna gick mellan stugorna för att sjunga och samtidigt samla in en slant efter ett år av studier på den mycket gamla Katedralskolan). Att man ibland - enligt gamla staffanssångtexter - även kunde tigga till sig en sup skapar en länk till det moderna lussefylleriet.

 

Det har också spekulerats i om de otaliga Staffansvisorna och det ivriga omtalandet av Staffans hästar kan dölja en äldre förkristen hästkult, omvandlad till den mer passande Staffan stalledräng. Det förefaller också tämligen osannolikt att den utbredda Staffanskulten från början skulle varit riktad mot en av Herodes okända stallknektar (Sankt Stefan). Staffansvisorna är också mycket ålderdomliga till sin struktur. Bland annat innehåller de alltid ett omkväde, det vill säga en kort och kärnfull refräng som alla sjunger med i, vilket bland annat liknar kvaddanserna på Färöarna. Helt klart är att staffansjungningen är ett betydligt äldre fenomen än luciagestalten.

 

En annan, äldre folklig tradition som levde på landsbygden var "lussebruden". Det kunde en ogift kvinna i trakten eller på gården utnämnas till och därmed bli huvudperson i den lokala varianten av lussefirandet.

 

Var inne i affären Makalöst billigt i Svalöv idag och OJ OJ OJ!!! Tur man inte har så mycket pengar kvar på kontot!! Tror jag ska ta en tur dit till efter lönen har kommit! Det fanns massor med julprylar!!! Man måste ju handla nåt nytt varje år, eller hur?!? =)

Vi sjöng julsånger på kören idag! Julstämningen börjar infinna sig!!! =)))

Har ni något som ni saknar till julen? Som ni alltid har haft innan? Jag har! Och det är filmen Trolltyg i Tomteskogen som SVT har sänt några gånger. Filmen är en amerikansk tecknad film från 1980 baserad på boken Tomtar som är skriven av Wil Huygen och Rien Poortvliet. Originaltiteln är Gnomes. Filmen handlar om skogstomten Tor som ska gifta sig. Bruden, Lisa, ska komma med sina föräldrar till skogen. Onkel Kostja har rest ända från Sibirien för att vara med på bröllopet. I tomteskogen bor det även troll och dessa retar sig på att tomtarna släpper ut djuren som har fastnat i deras fällor. Trollen har smitt en plan, att kidnappa Lisa på bröllopsdagen. Trolltyg i Tomteskogen har sänts av SVT 1981, 1982, 1984, 1987 och 1989. Den är en av de mest efterfrågade repriserna och SVT har i många år försökt att få visa filmen på nytt men efter en konkurs så är det ingen som vet vem som äger rättigheterna. Så länge det inte är klargjort som kan SVT inte visa filmen förrän upphovsrätten har upphört.

Tur e så finns den på Youtube....

Nedan är ett "best of"-klipp ur filmen!